Jag trodde faktiskt inte det, men det kunde det. Telefonen ringde imorse o skrämde slag på mig, det va dock Stina som ville tjöta skit. En stund senare ringer det igen, lika rädd blev jag då. Den gången va det snubben från Lernia. Han och jag ska imon åka o träffa dom på tryckeriet. Så imon gäller det. Ska du få jobbet så visa att du är bäst (peptalk till mig själv).
Men om jag är så nervös redan nu.. tänk då imon. Shit!
Jag ska inte ha höga förväntningar.. jag vet. Men hur kan man låta bli när man är så nära.
Fortsättning följer..

Ikväll får jag iaf annat att tänka på. Första matchen mot HV71 så här ska sittas o hejas. Blir nog nån kall på det oxå, det hör ju till + att nerver behöver lugnas lite =P