Jag vill oftast hålla mig lite i bakgrunden, men det sket sig rätt stort.

I lördags hade vi bokat bord för att kolla på hockeyn, hela stället va fullbokat. I vårat gäng va vi 8 pers var av 4 va väldigt hockey galna.

Jag va ensam Frölunda suport. Jag hade givetvis min Frölunda tröja på mig. Så fort vi kom in och jag tog av mig jackan så va det som att hela stället stanna upp.. för att stirra på mig.
Gubben och Helen som är helt ointresserade av hockey va snälla och hejade på Frölunda med mig.

När Frölunda la första målet så blev jag glad och klappade lite grann. Efter andra målet så blev jag lite gladare och klappade lite högre. Efter tredje målet så va det bara jag som hördes på hela stället. När matchen va slut och jag skrek och klappade för våran 5-2 seger så va jag nog rätt hatad. Alla stirrade mot vårat bord. Det känndes som att leka med döden där ett tag.. hehe. De flesta vet nog vem jag är där nu.

Kvällen va en av dom bästa på länge. Sällskapet va trotts rivaliteten trevlig och maten va helt underbar. Jag är ju fortfarande invalido så jag fick en special beställd kyckling soppa. Det är det bästa med det stället, inget är omöjligt att fixa.

När vi va färdiga där så åkte gubbsen iväg för lite mer festande medans jag och Helen tog med Bosse och Salvador till hundgården. Dom va jätte duktiga och lekte med varann jätte bra.

Efter nån timme slöt vi upp med resten för en danskväll på station. Musiken blev sämre och sämre ju mer klockan blev så efter ett par timmar åkte vi hem. Lika gött det kanske.

Jag är inte frisk än. Halsen är fortfarande svullen och full med skit. Kanske har blivit något bättre bara så dräggel handduken måste ligga på kudden än.