Tanken va att starta dagen med att gå milen med Bosse, visst gick vi så långt det nu gick med gummistövlar mot asfalt men det blev inte milen. Försöker nu tina upp framför vår sega dumburk.

 

Vem hade kunnat tro att jag för ca 5 årsedan skulle flytta till en liten by i norrland? Inte jag iaf men nu skulle jag aldrig byta bort det. Fan vad jag älskar landet och allt va det innebär. Bara att brevbäraren vinkar när han kör förbi tycker jag är helmysigt. Visst har det sina kostnader att bo i hus som nu när taket läcker in lite grann på vinden, men det går ju att ordna. Nästa vecka bestämt. Det är ändå så värt det.

 

Ändå har min energi helt tagit slut, jag är sååå trött hela tiden. Jag måste hitta en energikälla och det är snart. Kanske lite semester i nån stuga uppe i fjällen hade gjort susen? Den karamellen är värd att suga lite på.